Det är inte alltid det är så himla exotiskt att bo i Indien egentligen. Men ibland är det det. Ibland är det så exotiskt att man inte riktigt ens kan förstå att man är med om det man är med om. Som när man strosar omkring på Pushkar Fair.
Galet ar bara förnamnet och inget man läser kan egentligen förbereda en på hur 50,000+ kameler på ett ställe ser ut eller hur överväldigande det är att känna att man plötsligt har förflyttat sig minst hundra år tillbaka i tiden. Plötsligt befinner man sig bland gubbar i långa vita skjortor och gigantiska orangea och rosa turbaner som pausar mellan affärerna och sitter och röker (på) under vagnarna där de har slagit upp sina tillfälliga tält. Bland ilskna föl och förbannade kameler. Plötsligt väljer man mellan att trampa i kamelbajs (vi hade såklart på oss flippisar) eller riskera att gå för nära bakom en kamel som kan sparkas (vi valde bajset). Det är dammigt, det luktar djur och svett, och det är extremt varmt. Helt enkelt helt galet.
Efter ett par timmar på fairen var vi helt slut och gick och lade oss i våra tält för att vänta in den svalkande kvällen. Sen promenerade vi längs med den lilla sjön där små ljus hade tänts längs trappstegen som leder ner till de heliga ghaterna. Efter middag på en takrestaurant med utsikt över sjön och de omkringliggande bergen var det skönt att tvätta fötterna, klä på oss ordentligt i massa lager, och krypa ner i tältet och somna in.
No comments:
Post a Comment